Tröt

Jag är ledsen över att jag inte har lagt upp nästa kapitel. Det är bara det att  jag liksom har hamnat i en dvala där jag inte änns gör läxorna men jag skall försöka skriva klart kap 5 :D

It has always been there. Kap 4

Kapitel 4 M3 våning 2

 

Skolklockan ringde och korridorerna började tömas på elever som sprang åt alla håll och kanter. Athena tittade på pappret hon höll i handen. Sal M3 våning 2. Rakt framför henne fanns en trappa och Athena började gå mot den. Men plötsligt hamnar hon på marken och när Athena tittar upp möter hon ett par ljusblåa ögon.

”Oj, shit.” Tjejen reser på sig och hennes blonda hår stutsar över allt omkring henne när hon snabbt plockar ihop både sina egna böcker och Athenas. Athena sitter fortfarande kvar på golvet och tittar på henne. Perfekt. Att hamna på golvet de femton första minuterna på den nya skolan är ju bara helt fantastiskt.

”Ehm. Ska du sitta kvar på golvet eller har du lektion snart.” Frågar tjejen och Athena reser snabbt på sig och tar emot böckerna som tjejen räcker fram.

”Sophie” säga hon och räcker fram handen.

”Athena” Hon skakar handen och tittar sig lite förvirrat omkring. Just det M3 våning 2 var det.

Sophie tittar på henne.

”Du är ny här va? Vilken sal ska du till?”

”M3 våning 2. Vet du var den ligger?” Athena tittar på henne och Sophie ler stort.

”Jag ska också ditt. Kom” Sophie börjar gå upp för trappan och in genom första dörren till vänster.

Hon kan höra hur hela klassen tystnar när Sophie skyndar fram till läraren. Sedan viskar hon något och kommer tillbaka till Athena som stannat utanför dörren.

”Kom nu AT” Athena ger henne en förvirrad blick och Sophie bara viftar med handen.

”Förklarar senare.” Sedan drog hon in Athena in i rummet. Hon undvek att skapa ögonkontakt med någon och gick fram till läraren som såg ut att vara från en grav eller något. Han måste vara över 60 i alla fall. Hon räckte fram ett papper och han läste igemon det mirakalöst fort. Sedan harklade han sig. Som om det behövdes. Hela klassrummet var så tyst att man kundehöra en knappnål falla.

”Detta är Athena Twie”

”Twei, mr”Athena letade efter lärarens efter namn någonstans på skrivbordet.

”Flamington” han tittade med ett par stänga ögon och Athena bakade ett steg och tog upp händerna. Mr Flamington muttrade argt och några killar började skratta. Men tystnade när de fick samma blick från magistern som han gett till Athena.

”Athena Twei. Är från Grekland så ta väl hand om henne. Sida 117 miss Twei” sa han och vände sig om mot svarta tavlan. Athena fnittrade när hon gick mot Sophie som satt längst bak. En kille med blont rufsigt hår och havsblåa ögon visslade lågt när hon gick förbi honom och Athena slängde en av sina berömda blickar mot honom. En blick som blixtrade och hennes ögon byte bokstavligt talat färg till svart. Det funkade ibland och just nu slutade killen tvärt. Lektionen var lång men Athena hade rätt så kul ändå. Hon och Sophie blev ganska bra kompisar och sen så var ju matte en av hennes favorit ämnen. Hon fick reda på att Sophie var en ganska atletisk person som älskade att röra på sig och de bestämde sig för att de skulle ut och springa på lördags morgonen om två dagar.

När lektionen slutade var klockan runt halv tolv och de flesta personer var på väg mot matsalen. Konstigt tänkte Athena när hon fick kycklinggrytan uppslevad på den utblekta plasttalriken. I Grekland var alla tvungna att betala för maten de fick i skolan. Athena gick efter Sophie som gick mot ett halvfullt bord.

”Hey, Guys detta är Athena.” Sophie satte sig ner på en stol och Athena möte blickarna som tittade nyfiket på henne.

”Hej,” Hon vinkade lite med handen och satte sig ner bredvid Sophie. En kille med mörkbrunt hår och ganska slank kropp sträckte fram en hand.

”Max, välkommen, ” Athena ler lite osäkert och skakar hanns hand. Hon har nästan alltid haft svårt att kommunicera med killar.

Lunchen gick ganska snabbt och Athena lärde känna flera personer som Sophie var bra kompisar med. Killen som hette Max verkade riktigt schysst och inte behövde hon oroa sig för att han skulle försöka något med henne eftersom han själv endast gillar killar. Ganska skönt att ha en killkompis som man inte behövde vara rädd för att han skulle få några känslor för en. Resten av dagen gick ganska snabbt och nu gick Athena genom centralpark tillsammans med Max. Det var ganska varmt så här i slutet av augusti och det blåste lite lätt i träden kronor. Det knastrade lite under skorna när de gick sakta på vägen som fortfarande hade kvar grus från förra vintern.

”Så varför flyttade din familj till USA egentligen.” Frågan avbröt tystnaden och Athena stannade upp lite innan hon började gå igen. Hon tittade på slutet av vägen och började berätta. Det var ganska skönt att någon visste om det och hon hoppades att ingen av de personerna som hon möt och blivit lite kompisar med inte skulle bedöma henne som en jävla snobb eller något. Max vislade lite lågt när Athena berättat klart och tittade på henne. Han nickade lite hå huvudet och tittade upp mot himelen.

”Det skulle jag aldrig gissat.” Athena skrattade lite när han uttalat orden sedan kramade hon om honom och gick mot porten med siffrorna 42.

______________________________________________________________________________________________
Emma har börjat skriva på sin novell så den kanske kommer upp om några dagar. Släng gärna in en kommentar innan ni lämnar sidan för att jag skall vet hur många som läser och vad ni tycker om min skrivstil.

It has always been there. Kap 3

Kapitel 3 Gömd Garderob

 

Athena häpnades över den lilla hallen som hon klev in i. Aldrig hade hon trott att henne mamma skulle välja en sådan liten lägenhet. Inte för att Athena var en snobb men hon var förvånad över hennes mammas smak av lägenhet. På vänster sida om henne fanns en sidodörr med stora glasspeglar och Athena studerade sig noga i reflektionen. Ganska långt, ljusbrunt, smått lockigt hår som hängde en bit över brösten. Två ögon med en färg av ljus choklad som glittrade i reflektionen. En ganska rak och snygg näsa som hon var stolt över. Till vänster under vänstra ögat satt ett mycket litet men fullt synligt födelsemärke. Ett märke som hon fått många komplimanger för. Hon hade en ganska lång smal men ändå kurvig kropp och Athena var faktiskt ganska nöjd med sin kropp. Hon hade aldrig förstått varför så många bara gnällde och klagade över sin kropp om de inte tänkte göra något åt den. Ares som kom bakom efter Athena kollade på hennes spegelbild och fnös högt.

”Snyggt syrran. Den där apan liknar ju dig på pricken” Ares gick förbi Athena med ett flin på läpparna och innan han hunnit en längre bit satte Athena en rak höger på hans högra axel. Ares gav henne ett stort flin men gjorde inget. Vilket var väldigt konstigt eftersom Ares var den sorts person som alltid gav igen. Athena ryckte på axlarna och gick längre in i lägenheten. På hennes högra sida fanns två dörrar. Den ena lede till ett stort och luftigt badrum. Väggen vänster i badrummet var täckt av massa olika sorters mosaik och färgerna från mosaiken lös svagt i rummet.

”Mitt rum!” Ares röst höres från andra sidan väggen. Athena skyndade sig ut ur badrummet för att checka in rummet som Ares valt. Det var ganska litet men ändå luftigt samtidigt som väggarna satte en personlig prägel på rummet. Hela väggen mot badrummet som var cirka sju meter lång hade en stor tapet med New Yorks sevärdigheter i svartvit och Athena nästan förbannade sig själv för att inte ha valt rummet först. Hon suckade tyst för sig själ sedan gick hon för att leta upp hennes egna rum. Hon gick förbi köket och vardagsrummet som var riktigt snygga. Köket hade en riktigt snygg och klassisk köksö och matsals bordet hade en oval form med fler stolan än det behövdes i huset men det var riktigt snyggt i alla fall. Mitt i det ganska stora vardagsrummet stod en mellanstor platt tv och runt tv stod en ljusgrå hörnsoffa. I mitten stode ett soffbord med en glas skiva på och mitt på bordet stod en vass som liknade samma vass som alltid stått mitt i vardagsrummet hemma i Grekland. Athena gick fram och stök med fingrarna på den blåa blanka ytan och hon kunde känna hur den första tåren på resan lämnade ögat och fortsatte sin färd ner för kinden. Hon torkade snabbt bort den sedan gick hon mot det rum hon trodde skulle bli hennes. Två dörrar gick in mot samma rum och Athena stod med hakan nere på första våningen av förvånad. En ganska stor dubbelsäng var det mesta som rymde i rummet. Ett skriv bord stod såklart i ett hörn upptryckt mot väggen i högra delen av rummet. Färgerna i rummet skiftade från sand gult till havsblått och mycket mysiga nyanser av grönt. Hela rummet hade en känsla av en härlig strand och Athena bara älskade det. Hon gick fram och tjöt av lycka när hon kasade sig på rygg i sängen. Mitt emot dörren satt flera stora fönster och Athena hade inte kunnat önska sig en bättre utsikt över centralpark.

När Athena äntligen hade legat en stund i sängen kom Emma in i rummet. Athena satte sig upp och log mot sin mamma som gick mot henne och satte sig bredvid henne i sängen.

”Hur känns det” Emma tittade på sin dotter med sina blå, gröna ögon och la armen om Athena. Athen lutade sig mot sin mamma och lätta sig kramas om.

”Vet inte riktigt. Allt känns så himla overkligt just nu.” Mumlade hon tyst.

”Gumman, det är klart det gör. Men det kommer gå så bra så.” Emma hade alltid haft förståelse för sin dotter och man kunde hör på hennes röst att hon visste att Athena hade både modet och vilja att klara sig igenom det mesta.

”Mm, vist. Men när börjar skolan?” Athena frågade det sista med en ganska uttråkad ton och hon brydde sig egentligen inte så mycket. Ju fortare det gick desto fortare skulle livet bli relativt vanligt igen. Bortsätt från att de inte bodde i Grekland och var tvungna att prata ett helt annat språk än mot vad de gjorde nu.

”Jo. Det var det jag ville komma fram till.” Emma tvekade lite på det sista och Athena drog sig långsamt ur sin mammas kram.

”Den börjar redan imorgon” Fortsatte Emma lite tystare än vanligt. What! Redan imorgon. Självklart ville Athena börja så fort som möjlig men att börja imorgon. Var inte det lite för extremt.

”Redan imorgon. Är det verkligen nödvändigt?” Athena tittade på sin mamma och Emma nickade sedan pussade hon Athena på pannan och började gå ut ur rummet men stannade i dörrar och sa godnatt. Solen höll på att ner och ett rosa aktigt ljus hade la sig i rummet när Athena drog för de vita gardinerna. Athena drog av sig det ljusblåa linet och gick fram till resväskan som Emma ställt bredvid dörren. De var först nu hon började leta efter en garderob i rummet. Hon hittade inte någonstans där det skulle kunna stå en garderob. Athena öppnade dörren ut till vardagsrummet och ropade på Emma.

”Mamma, Var finns min garderob?” Hon tittade på sin mamma som log och gick mot en hylla på vänstra väggen. Hennes hand gled under hyllan och plötsligt hördes ett klick. Emma hade tryckt på den svarta lilla knappen under hyllan och nu gled en del av väggen åt sidan. Athena stod gapandes och kollade på den coola ytplans lösningen. Bakom skjut-väggen gömdes en liten walk in closet. Det fanns flera galgar och hyllor som var till för kläder och skor. Emma stod med ett stort leende lekandes på läpparna och Athena gick häpet fram mot garderoben.

”Så, coolt.” Orden lämnade Athenas mun med en utandning och hon gick sakta in i garderoben.

”Jag trodde nog att du skulle gilla det.” Svarade Emma och gick mot dörren.

”Men det är dags att sova nu. Se till att få lite sömn så att det går bra i skolan.” Emma stängde dörren och man kunde höra hennes fotsteg avlägsna där utanför. Athena gick fram till sin väska och drog fram sitt sköna nattlinne och bytte om. Hon kunde känna hur sömnen började ta sig och inte lång efter att hon somnat började hon drömma. En dröm om kärlek och tillit.

________________________________________________________________________________________________

Ledsen att det tog sån tid :( Har börjat skriva på kap fyra nu och denna dagen kommer bli en skrivar dag för mig. Ni kanske får ett kapitel senare ikväll men var inte så säkra på det. Lämna gärna en komentar innan ni lämnar sidan. :D

 


It is coming.

Jag har skrivit klart kapitel tre och jag vet att det går långsamt  början. Men det är så jag skriver. Gillar att skriva detaljer och sånt. Men jag vill att någon skall läsa igenom kapitlet innan jag lägger upp det. Eftersom jag helst inte vill lägga upp kapitel med konstiga meningar i. Hehehe skall försöka be min söta syrra läsa igemon det så att den kommer upp sennare idag. Men nu skall jag börja med kapitel fyra så att jag har lite kapitel på hyllan. Desutom skall headern fixas till lite. Den ser lite konstig ut nu hehe:P Se ya lovers.
// Sanna <3

It has always been there. Kap 2

Kapitel 2 En åsna blandat med en babian

 

Athena vaknade sakta ur drömmarnas land. Solens sken träffade Athena rakt i ögonen och hon blundade snabba. Ett bekant ljud som Athena skulle känna igen överallt lätt svagt i bakgrunden till människors röster. Athena vände sitt huvud mot Ares som satt och spelade på sitt nintendo Ds. Det bekanta ljudet kom från Mario spelet som han intensivt spelade. På andra sida av Ares satt hennes mamma, Emma Twei. En mycket respektabel kvinna med rak näsa och starkt markerade kindben. De flesta människor som träffat Emma visste att hon var en mycket livsfull och trevlig människa. Athena log mot henne och Emma mötte hennes blick med ett förväntansfullt uttryck. Även om Emma hade sovit nästan hela resan såg hon ut som om de precis satt sig på planet. Emma nickade mot toaletten och Athena förstod vinken. De skulle snart landa och om det fanns några paparazzis på flygplatsen skulle familjen Twei dyka upp med ett mycket professionellt utseende. Athena reste sig upp och tog fram den lilla smink väskan som hon varit mycket noggrann med att få ner. Ares muttrade lite på sig när han var tvungen att flytta på sina ben för att Athen skulle komma ut i gången. Athena skrattade lite lågt sedan gick hon mot toaletten. Hon såg helt förstörd ut när hon tittade sig i den lilla spegeln på flygplans toaletten.

Hon var tvungen att lägga handen över munnen för att inte ge ifrån sig ett förskräckt läte när hon såg sig själv i spegeln. Atenas ansikte såg trött och utmattat ut och å andra sidan var det inte första gången hon var tvungen att fixa till ett ansikte med så mycket skada. Athena tvättade sig vant i ansiktet sedan började hon sminka sig så naturligt som möjligt. Någon minut senare smattrade det till i högtalarna och kaptenen som hete Alfredo bad passagerarna att sätta sig på sina platser och göra sig färdig för landningen. Athena skyndade sig tillbaka till sin plats bredvid Ares och planet började gå ner mot marken. Det var nog inte förens nu Athena insåg att hon faktiskt kanske aldrig skulle säta sina fötter på grekisk mark förens om ganska många år.

Hon lutade sig mot fönstret och tittade fascinerat på de höga husen som sträckte sig över hela Manhattan. Där skulle hon bo. Hon drog en ljudlig suck och kände hur en hand la sig på hennes högra axel. Athena vände sig mot sin bror och tittade in i hans ljus bruna ögon som ibland skiftade i grönt. Han log mot henne innan han tog ett starkt grepp om hennes nacke och tryckte ner henne mot hennes knän. Athena hade inte varit beredd på hennes jobbiga brors drag och slog lätt i huvudet på knäna sedan kände hon hur Ares satta sina armbågar på hennes rygg och tryckte till.

”Ares!” morrade hon fram och tryckte emot med ryggen men kände direkt hur Ares ökade styrkan på armbågarna.

”Mm, vad vill di sis?” frågar han obestört och Athena säter sin armbåge i sidan av magen på Ares som lutat sig över henne för att få en skymt av New York. Han stönar lågt och drar sig tillbaka.

Athena reser sig upp och rättar till de hårstrån som hamnat fel inan hon kollar på Ares och ger honom ett överlägset flin. Han pressar hårt ihop käkarna och visar tydligt att det inte är över ännu. Athena sträcket upp händerna i luften och vinkar med dom.

”Å vad rädd jag blir” Hon retar sin bror som tydligen blir ännu med hämndlysten sedan spricker båda upp i ett skratt som fyller hela första klass avdelningen. En gammal gubbe stirrar surt på dem samtidigt som han ser väldigt stressad ut. Vilket gör det ännu mer svårare att hålla igen munnen.

”Gubben ser ut som en rädd åsna blandat med en arg babian” viskar Ares som dör av skratt och Athena drabbas av en ny skratt attack men samlar sig när både hon och Ares får en sträng blick från Emma. Båda tystnade direkt men det hade stora svårigheter att hålla igen munnen för att inte skratta. De lutade sig mot stolarna och kunde känna hur planet började luta neråt och nu var de på väg ner mot New Yorks största flygplats.

Fem minuter senare ryckte planet till och landade ganska mjukt på marken. De flesta personer började röra på sig när planet äntligen stannat och Athena var snabb med att hänga med. Vem skulle inte vilja komma av ett plan som luktade instängt och andas in en luft som kändes kvav.

”Tack för att ha flugit med Greceair, hoppas ni får en trevlig vistelse i varma New York och hoppas ni flyger med oss igen. På återseende,” Passagerarna började resa på sig och snart slöt både Ares och Emma upp bakom Athena när hon gick mot utgången. Athena tog farväl av både Mary och den äldre tanten sedan gav den blonda unga killen från cockpiten henne en kram och Athena svarade ganska förvånat med att krama tillbaka. Emma gav Athena en blick som hon mycket väl kände igen. Hon skulle bli tvungen att berätta om sin nattliga tur på planet när de fått lite privat läge. De behövde inte vänta länga för att hitta deras väskor som kom först ut på bandet. Familjen var ganska snabbt ute vid utgången men stoppades ganska snabbt av flera fotografer som kom springandes mot dem.

”Emma!” ”Athena!” ”Ares!” ropade de flesta och det var inte riktigt någon som frågade någon. De ville nog bara ha några bilder. Athena gick vant rakt fram och firade någon gång iväg ett leende mot en eller annan fotograf. De gick ganska snabbt mot utgången och fotograferna hängde intensivt med. Ares knuffade sig fram och var inte särskilt trevlig mot dem men det är ju bara sån som han är. Snäll, rolig, trevlig och omtänksam när han är på humör och ganska otrevlig, arrogant och jobbig när han var på ett mindre bra humör eller bara riktigt irriterad. Emma vinkade till sig både Athena och Ares när en svart bil slött upp vid infarten. Allt var redan planerat och nu skulle de åka mot deras nya lägenhet mitt i stan. Athena lämnade sina två full packade väskor och med tanke på att de faktiskt skulle stanna där ganska länge var det relativt lite kläde hon hade med sig. Hon hoppade ganska smidigt in i baksätet och Ares knökade sig in bredvid henne. Hon slängde en sur blick på honom och flyttade irriterat på sig. Han tittade på henne med en uttråkad blick och la sedan armen om henne.

Bilen började åka när Emma hoppat in i bilen. Athena lutade sig tillbaka mot det varma och bekväma sättet. Athena försvann i sina egna tankar. Hon funderade på om hur hon skulle anpassa sig i ett land med människor som ständigt skulle prata ett språk som hon aldrig använt under flera månader och år.- Nu skulle hon bli inkastad i en helt okänd värld med high school, nytt språk, vänner och dessutom på toppen av berget arbeta samtidigt. Athena skulle bli tvungen att gå direkt från skolan till olika agenturer eller photoshoots. Att hon hade utsetts för stress någon gång då och då men aldrig under en längre tid som hon antagligen skulle göras nu. Utan att ha märkt det hade bilen stannat framför en stor svart port mitt inne i västra Manhattan och Athena blev väckt ur sina funderingar av Ares som knackade hårt på vind rutan. Som i en dimma gick Athena upp för de tretrapporna till översta våningen och klev in genom en vit väldigt snygg dörr.

________________________________________________________________________________________________
Skulle jätte gärna vilja veta vad ni tycker :D Skall snart börja skriva på del tre. Ps. Min lilla syster har börjat skriva lite på en egen novell så det kanske kommer upp en novell skriven av henne.

Lips to Lips

Tyckte att bilden var så sjukt snygg att jag var tvungen att läga upp den.

It has always been there.

Kapitel 1 Cockpiten.

 

Att flytta var inget nytt för Athena. Men att flytta utanför landets gränser det var helt nytt. Att familjen Twei skulle flytta till USA visste nästan alla om i Grekland. Men att det skulle hända inom de närmsta åren var rätt så konstigt. Just nu satt Athena bredvid sin bror Ares på planet och tittade uttråkar rakt fram. Av de 25 timmarna Athena suttit på planet hade hon sovit tre. Att inte kunna sova på plan var en av det jobbigaste sakerna Athena visste om. Eftersom varje gång hon eller någon från hennes familj landande på en flygplats fanns det gått om paparaizz där. Ares rörde oroligt på sig och lutade sitt huvud mot Athenas axel. Hon tittade på sin lille bror som sov djupt och klappade han på huvudet. Hans halv långa bruna hår såg ganska slitet ut och Athena tänkte att det skulle beöva sig en makeover. Hon fnös lite lätt åt sina egna tankar. Aldrig att Ares skulle lyssna på sin storasyster. Vad tänkte hon med egentligen. Hon lutade sig fram för att kolla till sin mamma som antagligen också sov. Precis så var det. För det mesta var planet tyst och det var ju inte så konstigt med tanke på att det var mitt i natten. Men ibland kunde man hur hur några flygvärdinnor tisslande och tasslade bakom draperiet som hängde lite längre fram på planet. Athena lyfte försiktigt på Ares huvud och la det mot hans eget huvudstöd. Hon reste sig sakta upp och gick mot draperiet. När hon stannade framför det tänkte hon efter. Det gick ju inte att knacka och att bara öppna det skulle nog skrämma slaget ur värdinnorna. Athena harklade sig tillsist sedan stoppade hon försiktigt in huvudet bakom det mörk blåa draperiet. En ung kvinna med rött hår och en äldre kvinna med mellan brunt hår kollade nyfiket på henne.

”Vad skulle miss Twei vilja då?” frågade den äldre kvinna och log ett överdrivet smile.

”Men, åh. Jag heter Athena om du inte redan visste om det och jag kan inte sova. Därför undrar jag om jag får lov att kolla in i cockpiten.” Jag log ett stort leende och den unga kvinnan drog in mig bakom draperiet. Det var ganska litet och stolarna de hade att sitta på såg väldigt obekväma ut. Den unga kvinnan som inte såg ut att vara mer än runt 20 till 25 års åldern drog efter ett anda tag.

”Jag kan vissa dig cockpiten. Om.. Du tar ett kort med mig och skriver en autograf.” Hon gav Athena ett övertygande smile och Athena log brett mot henne.

”Visst kan jag det” Athena log mot henne och kvinnan dök snabbt ner under en disk för att hämta sim kamera. Hon rotade snabbt igenom sin väska sedan räckte hon över kameran till den äldre kvinnan. Athena ställde sig bredvid kvinnan med rött hår och log stort mot kameran. Om det var något som Athena gillade var det att stå framför en kamera. När de tagit kortet räckte rödtotten som Athena döpt den rödhåriga kvinnan fram ett block och en penna. Athena log om möjligt större och började bläddra i boken. Nästan varenda sida var fylld av autografer från många kända personer i Grekland. Hon stannade vid en sida med en autograf som liknade hennes pappa. Ett stort S och slarviga mindre bokstäver. Sander Twei stod det slarvigt men ganska tydligt. Hon suckade. Athena hade många gånger frågat sin mamma om hur han var, svaret hon fått hade varit samma som de andra åren. Snäll, generös, ambitiös, envis och såklart kärleksfull. ”Precis som du” Athena undrade om hon någon gång skulle få en förklaring om varför hennes pappa dog.

”Vad heter du?”, frågade hon och tittade på rödtotten.

”Mary,” svarade hon och fnissade lite lätt. ­Till Mary från AT.

Athena skrev sin autograf under hennes pappas och lämnade tillbaka blocket.

”Du har verkligen träffat många personer” sa Athena och la tyngde på sitt högra ben när hon väntade på att Mary skulle vissa henne till cockpiten.

”Japp jag tar tillfället i akt när jag får chansen,” Svarade Mary glatt. Sedan gick hon mot mitten av flygvärdinnornas lilla rum och mitt emot draperiet som Athena nys gått igenom fanns en lite blå plast dörr. Mary knackade på dörren sedan öppnade hon den långsamt. Hon harklade sig ganska högt.

”Den här lilla damen skulle vilja kolla in cockpiten. Är det okej?,” frågade hon. En ganska ung man med blont hår tittade nyfiket på Athena som kikade fram bakom Mary som stod i öppningen. Han flinade lite innan han viftade med handen.

”Välkommen in i ungkarls lyan,” sa han och den andra piloten fnös högljut. Han såg ut att vara runt 40 års åldern.

”Tala för dig själv,” sa han. Mary flyttade på sig och Athena gick sakta in i den ganska lilla cockpiten. Massa små lampor lös över det lila taket och mätare av olika slag täckte stora delar av väggarna. Athena stod som förtrollat och tittade ut genom den gigantiska framrutan. Solen höll på att gå upp vid horisonten. Athena var helt såld. Nu visste hon vad ett unikt ögonblick i livet kunde betyda.

”Vist är det vackert?,” Killen med det blonda korta håret avbröt Athenas tankar och hon nickade mekaniskt med huvudet samtidigt som hon var noga med att memorera alla detaljer hon kunde urskilja. Det var nog en av de bästa ögonblicken i hela Athenas liv.

”Mmm,” svarade Athena lågt. Hon slet sin blick från soluppgången.

”Kan jag sitta här en stund. Jag har svårt att sova,” Athena nickade mot en liten stolsits som satt fast i väggen. Den blonda killen reste sig upp.

”Du kan sitta här,” sa han med ett skratt som klingade ljuvt i det lilla rummet. Athena tittade förvånat på honom när han klättrade bak mot henne. Han ställde sig bredvid henne om även om han såg ut att vara minst tio år ålder var Athena bara några centimeter kortare.

”Är det verkligen okej?,” Athena hade fyllts av ett lyckorus och men kunde höra entusiasmen när hennes röst fyllde rummet.

”Ja, vist,” svarade han glatt och puttade henne mot andra pilotens förarsäte. Athena hoppade gallt upp och ner sedan klättrade hon smidigt över till sättet och satte sig ner. Killens sköna skratt fyllde åter igen rummet och den äldre mannen skrockade lågljut. Natten sussade förbi planet och under en hel timmas tid kunde man höra skratt och röster från cockpiten. Tillslut gick en ganska trött men glad Athena ut ur rummet.

________________________________________________________________________________________________

Så första kapitlet av novellen. Berätta för mig om vad ni tycker :D


WE <3 IT

De flesta bilder som jag använder kommer från weheartit.com. Bara så att ni vet


It has always been there.

Jag har börjat skriva på en novell som jag döpt till It hass always been there. Igår satt jag och gjorde en tankekarta och helt plötsligt fanns storyn bara där. Haha. Jag vill försöka göra handlingen ganska verklighets trohen och om ni tycker det låter helt åt skogen säg det till mig då. Jag tål kritik och jag skriver för att jag tycker det är kul plus att jag utvecklar mig själv hela tiden.
Handling:
Athena Twei har hela sitt liv bott i Grekland. Henne namn har funnits med i de flesta modetidningarna i Europa och nu tänker familjen Twei ta nästa steg in på den amerikanska marknaden. Med hjälp av familjens klädmärka och hårda slit klättrar Athena upp på en stega av framgång. Hon träffar flera kändisar som ber om ett plagg från klädlinjen och inte kort efter flytten upptäcker flera inom sångbranchen vilken ortolig röst Athena har. Kommer Athena klara av stressen och lura det som alltid har varit där men aldrig visat sig förr. Kommer hon gå samma väg som sin pappa gjort 17 år tidigare?
Ja.. där har ni handlingen. Hoppas ni tycker om den och stannar kvar även om uppdateringen kanke kommer vara rätt så kass.
//Sanna

Är ni taggade?

Att flytta var inget nytt för Athena. Men att flytta utanför landets gränser det var helt nytt. Att familjen Twei skulle flytta till USA visste nästan alla om i Grekland. Men att det skulle hända inom de närmsta åren var rätt så konstigt.

 

En liten teaser :D


Om

Min profilbild

Sanna

Jag är en 16-årig tjej som älskar att skriva. Därför bestämde jag mig efter flera funderingar att skaffa en novellblogg. Tack Min fina kompis Bea för designen // Sanna

RSS 2.0